Ministrar döms efter olika mĂ„ttstockar

Det har nog inte gÄtt nÄgon förbi att Kaplan tvingades avgÄ hÀrom dagen. För regeringen Löfven var det ett svÄrt beslut och speglar tydligt det ojÀmlikhet som finns i hur man bedöms beroende pÄ vilket parti man tillhör.

Nedan kommer en genomgĂ„ng av Löfvens ministrar och om de fortfarande fĂ„tt sitta kvar efter det som avslöjats. Efter denna kommer en liknande frĂ„n regering Reinfeldt, men med fokus pĂ„ just de ministrar som fĂ„tt avgĂ„ – och varför.

REGERING LÖFVEN 2014-2016


Namn: Stefan Löfven (S)
Ministerroll: Statsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 20
Skandal: Ansvarig för nedanstÄende


Namn: Kristina Persson (S)
Ministerroll: Strategi- och framtidsfrÄgor
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 0
Skandal:
Levt tidigare liv
Skattesmitning


Namn: Ylva Johansson (S)
Ministerroll: Arbetsmarknadsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 1
Skandal:
– Förnekar LO + S = Sant


Namn: Magdalena Andersson (S)
Ministerroll: Finansminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 3
Skandal:
– Ljög om överskottsmĂ„l,
– Ljuger om inkomster för att höja skatter,
– Ljuger om Sveriges ekonomi


Namn: Ardalan Shekarabi (S)
Ministerroll: Civilminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 1
Skandal:
– Förskingrat SSU-pengar


Namn: Alice Bah Kuhnke (Mp)
Ministerroll: Kultur- och demokratiminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 1
Skandal:
– Hypotetiska frĂ„gor,
– Saknar helt erfarenhet,
– LĂ€ser barnbok för utskott


Namn: Åsa Romson (Mp)
Ministerroll: Klimat- och miljöminister. Vice statsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 5
Skandal:
– MĂ„lar med giftig fĂ€rg,
– Dumpar avloppsvatten,
– Giftig oljepanna,
– Ej vise statsminister,
– AnstĂ€llde knarksmugglare,
– JĂ€mförde flyktingkatastrof med Auschwitz,
– Skickade restaurangnota till skattebetalarna,
– Oroas för instĂ€llt klimatmöte efter terrordĂ„d i Paris,
– Vita mĂ€n Ă€r inte mĂ€nniskor,
– LĂ€gger sig i vargjakten


Namn: Anna Johansson (S)
Ministerroll: Infrastruktur
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 2
Skandal:
– Kallar stoppet av Förbifarten « liten fördyring »,
– Ministerstyr Trafikverket,
– Köpte klĂ€der pĂ„ lunchkvitto


Namn: Mehemet Kaplan (Mp)
Ministerroll: Fd. Bostads- och stadsbyggnadsminister
AvgÄtt: Ja
KU-anmÀlningar: 1
Skandal:
– Äter middag med högerextrema,
– JĂ€mför jihadister med frivilliga till finska vinterkriget,
– Bjuder in islamister och antisemiter,
– Diskuterar utrikespolitik i Turkiet,
– Reser till Hong Kong via Istanbul


Namn: Sven-Erik Bucht (S)
Ministerroll: Landsbygdsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 0
Skandal:
– Köttkonsumtion inget miljöproblem,
– Bygger utan bygglov


Namn: Annika StrandhÀll (S)
Ministerroll: SocialförsÀkringsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 2
Skandal:
– Bor i lĂ€genhet frĂ„n fackförbund


Namn: Gustav Fridolin (Mp)
Ministerroll: Utbildningsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 3
Skandal:
– Talar nedlĂ„tande till lĂ€rare,
– Ljuger om reformtid för skolan


Namn: Helene Hellmark (S)
Ministerroll: Högre utbildnings- och forskningsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 0
Skandal:
– Drar tillbaka beslutade pengar


Namn: Margot Wallström (S)
Ministerroll: Utrikesminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 8
Skandal:
– ErkĂ€nner Palestina utan förankring,
– FĂ„r bostad frĂ„n facket,
– Betalar 32 kr/mĂ„n i hyra,
– Blir portad frĂ„n Israel


Namn: Isabella Lövin (Mp)
Ministerroll: BistÄndsminister
AvgÄtt: Nej
KU-anmÀlningar: 0
Skandal:
– Tar pengar ur bistĂ„ndsbudgeten för att anvĂ€nda inrikes


Alla ministrar har inte listats, utan endast de som gjort anmÀrkningsvÀrda saker. Som man tydligt kan notera har endast en minister, Kaplan, tvingats avgÄ trots en stor mÀngd oegentligheter sedan tilltrÀdet 2014.

Hur sĂ„g det ut under Reinfeldts tid? NedanstĂ„ende lista Ă€r mer kortfattad och fokuserar pĂ„ de ministrar som fĂ„tt avgĂ„ – och vad de gjorde för att tvingas lĂ€mna sin post.

REGERING REINFELDT


Namn: Sven Tolgfors (M)
Ministerroll: Försvarsminister
Orsak till avgÄng: Planer pÄ en vapenfabrik i Saudiarabien


Namn: Cristina Husmark Pehrsson (M)
Ministerroll: SocialförsÀkringsminister
Orsak till avgÄng: Gavs skulden för problemen med sjukförsÀkringsreglerna


Namn: Maria Borelius (M)
Ministerroll: Handelsminister
Orsak till avgÄng: Svart stÀdhjÀlp, obetald tv-licens


Namn: Cecilia Stegö Chiló (M)
Ministerroll: Kulturminister
Orsak till avgÄng: Obetald tv-licens


Namn: Sven Otto Littorin (M)
Ministerroll: Arbetsmarknadsminister
Orsak till avgÄng: Konfronterad om att ha köpt sexuella tjÀnster


Namn: Mats Odell (Kd)
Ministerroll: Finansmarknadsminister
Orsak till avgÄng: Ville ta över efter Göran HÀgglund


Med detta i bakhuvudet kan man stÀlla sig frÄgan hur det Àr möjligt att inte fler ministrar frÄn regering Löfven har avgÄtt. Döms man efter olika mÄttstockar beroende pÄ blocktillhörighet?

Är det Löfven som Ă€r slapphĂ€nt mot sina ministrar, eller Ă€r det media som inte driver pĂ„ sina granskningar? Det sistnĂ€mnda Ă€r inte lika sjĂ€lvklart lĂ€ngre nĂ€r nu Miljöpartiet (Ă€ntligen) granskas ordentligt.

Löfven borde ta en ordentlig titt pÄ sina ministrar. Det enda rÀtta Àr en regeringsombildning med nya ministrar och utan Miljöpartiet.

Annons

Magdalena Andersson hyllar borgerlig finanspolitik

NÀr den rödgröna koalitionen tog över makten 2014 var finansminister Magdalena Andersson snabb med att konstatera hur ladorna var tomma, att den svenska ekonomin gick pÄ knÀna pÄ grund utav Alliansens omdömeslösa finanspolitik.

IgĂ„r presenterade hon det ekonomiska lĂ€get – ett Ă„r efter de tomma ladorna – med att det gĂ„r ”som pĂ„ rĂ€ls” och nĂ€rmast kan liknas vid en Tesla.

Detta efter ytterligare ett Är med borgerlig finanspolitik. Att en socialistisk finanspolitiker uttalar sig sÄ positivt om en borgerlig politik Àr hoppingivande.

Under debatten med Ulf Kristersson (M) pĂ„ Aktuellt nĂ€mnde Ă€ven Andersson att arbetslösheten sjunker medan sysselsĂ€ttningen ökar – i den takt som var under Alliansens tid. Denna takt avtar dock snabbt efter att regeringens budget börjar gĂ€lla pĂ„ allvar, vilket visades pĂ„ de grader som Andersson kommenterade.

Enligt Anderssons analys kan man dra ett antal slutsatser:

  1. Alliansens vallöfte om över 5 miljoner sysselsatta till 2020, kommer nÄs redan 2018. Alliansens budget styr ju fram till nyÄrsafton i Är till stora delar.
  2. Denna vecka Ă€r Sverige enligt regeringen inte nĂ€ra en systemkollaps, utan svensk ekonomi Ă€r ”urstark” och gĂ„r ”som en nyproducerad Tesla”.

Dessutom pĂ„ presskonferensen sa Magdalena Andersson att hon kan tĂ€nka sig bredda RUT-avdraget. Detta efter att under flera Ă„r kritiserat en reform som Ă€r ”ovĂ€rdig” och leder till lĂ„glönejobb som tvingar in folk i utanförskap. Den har liknats vid en lyxtjĂ€nst som endast anvĂ€nds av rika för att kunna ha en bartender under fester, men sanningen Ă€r att 70% av de som nyttjar RUT tjĂ€nar under 32.000kr/mĂ„n. UNDER 32.000kr. Utan detta förtydligande tolkas det annars som att alla som anvĂ€nder RUT tjĂ€nar precis 32.000kr och dĂ„ Ă€r ”rika”. (Svt 14/8 2014)

TÀnk dÄ pÄ att detta sker i samband med att Konjunkturinstitutet meddelar att regeringens reformer kommer att leda till lÀgre sysselsÀttning och BNP (Konjunkturinstitutet juni 2015).

Och i samband med att regeringen bedömer det rimligt att överge överskottsmÄlet för att börja lÄna pengar, trots att Konjunkturinstitutet anser det olÀmpligt att frÄngÄ detta. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen överskattar skattehöjningarnas positiva offentligfinansiella effekter. Anledningen Àr att skattehöjningarna kan förvÀntas leda till lÀgre sysselsÀttning och fÀrre arbetade timmar pÄ lÄng sikt, vilket utvecklas i Konjunkturinstitutets remissvar till regeringen nyligen. (Konjunturinstitutet 23/10 2014)

Regeringen gör helt enkelt tvÀrtom mot vad som bör göras

Gunnar Hökmark beskriver detta mycket vÀl i sin blogg nÀr han skriver:

Regeringen gör helt enkelt tvÀrtom mot vad som bör göras. Man bryter md [sic] den ekonomiska politik som man hyllar för dess konsekvenser, man ökar utgifter och underskott nÀr finanspolitiken bör vara stramare, man avvisar strukturreformer som krÀvs för ökad integration och man höjer skatter pÄ jobb i strid med vad bland annat KI sÀger. Det Àr tur för Sverige att regeringen förlorade budgetomröstningen 2015 och det Àr illa att dess politik nu kommer att slÄ igenom. Just nu Àr finansministern fullt upptagen med att tömma lador istÀllet för att ladda Teslan.

Systemkollaps förra veckan, som pÄ rÀls denna. Det Àr tydligt att vi har en regering pÄ vÀg att spÄra ur.

Höjd bensinskatt Ă€r en extra skatt pĂ„ landsbygd och familj

Som bekant planerar regeringen att höja bensinskatten med 48 öre per liter bensin och 53 öre per liter diesel. Finansminister Magdalena Andersson sade i valrörelsen förra Ă„ret att det inte fanns nĂ„got behov av att höja dessa skatter, men eftersom Miljöpartiet Ă€r en del av regeringen tvingades Andersson att backa – de mĂ„ste pĂ„ nĂ„got sĂ€tt finansiera alla utgifter som Ă€r planerade.

Magdabensinskatt

 

Men finansministern planerar höja skatten med ytterligare 4 respektive 5 öre. Dessutom planeras en indexupprÀkning av skatten frÄn 2017, och med rÀnta-pÄ-rÀnta-effekter vÀxer skattebeloppet varje Är.

PÄ den skatten lÀggs sedan moms. Effekten blir att ett pris pÄ 13 kronor per liter pÄ fem Är stiger till 15,30 kronor. PÄ tio Är höjs skatten med 50 procent. Notera att diagrammet nedanför visar skattebeloppet, inte den totala kostnaden dÄ prispÄslaget inte Àr medrÀknat.

Prognos över bensinskattens utveckling

Förutom de uppenbara effekterna av detta sÄ Àr skattehöjningen i realiteten ytterligare en höjd skatt för de som Àr beroende av bilen för att fÄ vardagen ihop.

Exempel 1: Bilisten ute pĂ„ landsbygden som inte har nĂ„got annat val Ă€n att ta bilen för att ta sig till och frĂ„n arbetet. Nu gĂ„r det Ă„t mer brĂ€nsle som mĂ„ste betalas – en extra kostnad pga behovet av ta bilen till och frĂ„n sitt arbete.

Exempel 2: Barnfamiljen vars förÀldrar som kan lÀmna bilen pÄ en pendlarparkering. De mÄste fortfarande ta bilen för att hÀmta och lÀmna barn pÄ skolor/aktiviteter samt handla mat.

Exempel 3: Åkeriet som har 10 anstĂ€llda och konkurrerar med utlĂ€ndsk arbetskraft. Marginalerna Ă€r mycket smĂ„ för Ă„kerierna och medan Magdalena Andersson (S) och Åsa Romson (Mp) menar att en höjd behövs för att ge incitament till att byta till mer brĂ€nsleeffektiva fordon sĂ„ missar bĂ„da det faktum att all vinst Ă€ts upp i skatter. Ett Ă„keri med liten marginal som fĂ„r ökade utgifter kan aldrig fĂ„ ihop det kapital som krĂ€vs för att byta ut sin fordonsflotta till nĂ„got mer brĂ€nsleeffektivt. IstĂ€llet gĂ„r de i konkurs och Ă€n fler utlĂ€ndska Ă„kare med mycket giftigare lastbilar kör pĂ„ vĂ„ra vĂ€gar. IstĂ€llet för att minska utslĂ€ppen leder skattehöjningen till att de ökar.

För dessa spelar det ingen roll vilken nivÄ bensinskatten ligger pÄ. De Àr tvungna att ta bilen för att klara av sin vardag och sitt arbete. IstÀllet tvingas de skÀra ner pÄ annan konsumtion som i sin tur leder till lÀgre momsintÀkter för staten medan Äkerierna tvingas i konkurs.

 

NÄgra fakta om bensinskatten (Skattebetalarna)

  • En stor majoritet av Sveriges befolkning Ă€r helt beroende av bilen för att fĂ„ vardagen att fungera. 80 procent av allt resande i Sverige sker med bil.
  • En höjning av bensinskatten med 44 öre ger inklusive moms ett höjt literpris med 55 öre (för diesel blir höjningen 48 öre respektive 60 öre). För en barnfamilj innebĂ€r det höjd skatt med ca 2000 kronor 2016.
  • I dag Ă€r cirka 62 procent av literpriset pĂ„ bensin ren skatt. Denna andel riskerar att öka till cirka 70 procent om 10 Ă„r till följd av den föreslagna Ă„rliga upprĂ€kningen av bensinskatten.
  • Bilister Ă€r kraftigt överbeskattade. Enligt riksdagens principbeslut ska varje trafikslag beskattas efter sina samhĂ€llsekonomiska kostnader. De samhĂ€llskostnader som orsakas av bilister i form av exempelvis vĂ€gslitage och utslĂ€pp betalar bilisterna idag dubbelt upp för i skatt.
  • Bilens negativa pĂ„verkan pĂ„ miljön minskar. Sedan 2006 har personbilarnas totala utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser minskat med omkring 14 procent, trots ökad trafik. Nya bilars brĂ€nsleförbrukning har minskat med 32 procent pĂ„ samma tid.
  • Bilister betalar idag in ca 60 miljarder kronor i sĂ€rskilda skatter (drivmedelsskatter, fordonsskatt), men bara drygt 25 miljarder gĂ„r till investeringar och underhĂ„ll av vĂ€gnĂ€tet.
  • Högre bensinskatt ger mindre frihet. En kraftig höjning av bensinskatten gör det svĂ„rare för mĂ€nniskor att göra sĂ„dant som de sjĂ€lva vill göra och att bo dĂ€r de sjĂ€lva vill bo. Den som Ă€r beroende av bilen straffbeskattas medan den som kan Ă„ka tunnelbana fĂ„r bidrag. Den som har lĂ„g inkomst drabbas givetvis mest.
  • SlĂ„r mot företag och jobb. Sverige Ă€r ett av Europas mest glesbefolkade lĂ€nder. Samtidigt har vi vĂ€rldens högsta bensinskatt. Högre bensinskatt ökar kostnaderna för mĂ„nga företag, vilket försĂ€mrar vĂ„r konkurrenskraft och riskerar att leda till fĂ€rre jobb i glesbygd.
  • Odemokratiskt förslag. Regeringens förslag innebĂ€r att bensinskatten ska stiga automatiskt varje Ă„r. Det betyder att bensinskatten kommer att höjas med 48 procent pĂ„ 10 Ă„r. Eller tre kronor mer per liter bensin. Plus moms, vilket Ă€r en skatt pĂ„ skatten. Detta utan att nĂ„got nytt beslut behöver fattas av riksdagen.

Regeringens Ă„tgĂ€rder för att driva Sverige framĂ„t kan leda till en krasch

Genom att nu regeringens budget har gÄtt igenom pÄbörjar de sitt arbete att bygga upp det land som Alliansen, enligt utsago, haft sönder. För att göra detta behövs pengar. Mycket pengar. Dessa pengar hÀmtas frÄn arbetare och nÀringslivet.

Nedan presenteras listan pÄ skattehöjningar, som kommer att genomföras, med en avslutning pÄ höjningar som sannolikt inte ligger lÄngt i framtiden dÄ vallöften inte bör ses som riktiga löften.

Lennart Nilsson

 

 

  1. SĂ€nkt ROT-avdrag
    Det ska med andra ord endast gÄ att utnyttja hela avdraget om man Àr en höginkomsttagare.
  2. Höjd skatt med ca 1 700 kr för alla med inkomst över ca 36 000 kr/mÄn genom lÀgre brytpunkt för statlig inkomstskatt
    Detta innebÀr att det inte lönar sig lika mycket att ta ett vÀlbetalt arbete eller studera vidare för att fÄ ett högre avlönat arbete.
  3. Återinförande av den sĂ€rskilda löneskatten för personer över 65 Ă„r som arbetar, den sĂ„ kallade Silverskatten
    IstÀllet för att premiera de som arbetar efter 65 Är ska de beskattas extra mycket.
  4. Höjd skatt pÄ bensin med 44 öre/l (=55 öre/l inkl. moms)
    Med motiveringen att oljan Àr billig idag. Blir oljan dyrare kommer priset inte att sÀnkas.
  5. Höjd skatt pÄ kapitalplaceringar
    Det blir dyrare att spara pengar.
  6. Höjd skatt pÄ diesel med 48 öre/l
    Samma anledning som #4.
  7. Höjda arbetsgivaravgifter för unga
    IstÀllet för att hjÀlpa ungdomar in i yrkeslivet gör man det lika dyrt att anstÀlla en ungdom som en yrkeserfaren person.
  8. Halverat RUT-avdrag för personer under 65 Är
    Det spelar ingen roll om man Àr en lÄginkomsttagare. RUT-avdraget halveras för alla, och pÄverkar inte nÄgon höginkomsttagare.
  9. Höjd effektskatt pÄ kÀrnkraft
    Tvingar kÀrnkraftverk att stÀnga ner och leder till en import av kolkraft frÄn Tyskland eller naturgas frÄn Ryssland nÀr behovet överstiger efterfrÄgan.
  10. Slopat avdrag för lÀx-RUT
    Ett av de bĂ€sta inkörsportarna för ungdomar försvinner – i kombination med höjd arbetsgivaravgift. Barn vars förĂ€ldrar inte har det sĂ„ gott stĂ€llt har inte lĂ€ngre rĂ„d att ge sitt barn hjĂ€lp. Höginkomsttagare pĂ„verkas inte. 
  11. Höjd miljöskatt pÄ naturgrus
    NaturgrusanvÀndningen behöver minskas. Denna skatt kan göra viss nytta.
  12. Höjd skatt pÄ bekÀmpningsmedel
    Symbolhandling för att fÄ in pengar frÄn bönder som mÄste anvÀnda bekÀmpningsmedel. Kommer försvÄra deras överlevnad.
  13. Höjd skatt för inkomster över 50 000 kr/mÄn
    Samma som #2.
  14. SÀnkt och slopat avdrag för pensionssparande (sÀnkt avdrag infördes vid Ärsskiftet)
    Att spara blir mindre lönsamt, uppmuntrar konsumtion eller andra sparformer som kan vara mer riskabla.
  15. Avskaffad nedsÀttning av krogmoms
    RestaurangnÀringen sysselsÀtter stora mÀngder ungdomar, att avskaffa momsnedsÀttningen minskar deras lönsamhet och villighet att anstÀlla fler.
  16. Höjd skatt för banker
    Det Àr aldrig banken som stÄr för de avgifter som ÄlÀggs dem. Dessa kostnader slÄr alltid pÄ kunden.
  17. Höjd skatt för smÄföretagare (3.12)
    FörsvÄrar ytterligare för smÄ företagare att nÄ lönsamhet och expandera.
  18. Avskaffad avdragsrÀtt för gÄvor till vÀlgörenhet
    VÀlgörenhetsorganisationer som lever pÄ donationer fÄr mindre pengar att anvÀnda till sitt syfte vilket kan leda till neddragningar och mindre hjÀlp till utsatta.
  19. Avskaffad avdragsrÀtt för förvaltningsavgifter
    Detta leder till att man i mindre mĂ„n vĂ€ljer förvaltade sparformer eftersom det medger en större kostnad – dvs dyrare att spara och investera.
  20. Införande av skatt för vÀgslitage
    Förutom ordinarie skatt, försÀkring och bensinskatt ÄlÀggs trafikanter med en extra skatt för att anvÀnda vÀgarna.
  21. Höjd koldioxidskatt
    Leder till dyrare för bilister och industrin. Även detta en vĂ„t filt över produktivitet och anstĂ€llningsvillighet.
  22. Högre skatt pÄ brÀnsle som förbrukas i flyg eller fartyg
    Dessa avgifter kommer endast brukare stÄ för genom dyrare biljetter o.d.
  23. Klimatskatt pÄ inrikesflyg / Skatt pÄ flygresor
    Som #22.
  24. Högre skatt pÄ vissa uppvÀrmningsbrÀnslen
    Inom industri och viss nÀringsverksamhet betyder Àven detta lÀngre intÀkter och minskad vilja till expansion och anstÀllningar.
  25. Högre skatt pÄ vissa biodrivmedel
    Även de som kör relativt miljövĂ€nligt fĂ„r betala extra, bĂ„de privatpersoner och nĂ€ringsverksamhet.
  26. Höjd skatt pÄ avfallsdeponi
    Att driva en ÅVC blir dyrare och Ă„tervinningen mer svĂ„rhanterlig nĂ€r det blir dyrare att ha en avfallsdepĂ„.
  27. Skatt pÄ handelsgödsel
    Förutom bekÀmpningsmedel blir gödsel dyrare. Att vara lantbrukare Àr sÀllan lukrativt, och detta försvÄrar lÀget ytterligare.
  28. Skatt pÄ avfallsförbrÀnning
    Samma som #26.
  29. Höjda fordonsskatter (infördes vid Ärsskiftet för vissa bilar, lÀtta bussar och lÀtta lastbilar)
    Samma som #4, #6, #20 och #25.
  30. Höjd skatt pÄ öl och vin med 9 % (infördes vid Ärsskiftet)
    Det finns ingen debatt om att alkoholkonsumtionen Àr för hög och behövs begrÀnsas. Detta Àr endast en skatt för att bekosta vallöften.
  31. Höjd skatt pÄ sprit med 1 % (infördes vid Ärsskiftet)
    Som #30.
  32. Höjd skatt pÄ cigaretter med 6 % (infördes vid Ärsskiftet)
    En skatt som dÀremot kan göra viss nytta dÄ de skadliga effekterna av rökning Àven pÄverkar omgivningen.
  33. Skatt införs pÄ viss privatinförsel av cigaretter
    Som #31
  34. Höjd skatt pÄ snus med 12 % (infördes vid Ärssiftet)
    Endast för att fÄ in extra skattepengar dÄ snus inte har samma skadliga effekter som cigaretter.
  35. Slopad gruppregistrering till mervÀrdesskatt
    Att underlÀtta blir istÀllet dyrare.
  36. SÀrskild skatt för finansiering av större infrastrukturprojekt
    Dessa projekt Àr redan oerhört dyra och skulle istÀllet gynnas av lÀgre skatter för effektivare arbete.
  37. Införande av energiskatt pÄ större solcellsanlÀggningar
    I samband med kÀrnkraftsskatten ger detta motstridiga signaler. Man vill inte ha kÀrnkraft eller underlÀtta för förnybart.
  38. Skatt pÄ finansiella tjÀnster
    Även detta en skatt som endast slĂ„r pĂ„ konsumenten dĂ„ kostnaderna skickas till kund.
  39. Högre moms pÄ biobiljetter
    Biljetter som kostar nÀrmare 150kr/st Àr inte ovanligt. Att gÄ pÄ bio med sina barn blir svÄrare för familjer med begrÀnsad ekonomi. Ett biobesök Àr inte lÀngre ett billigt nöje som alla har rÄd med. Detta frÀmjar illegal nedladdning.
  40. Avskaffat schablonavdrag för musiker
    Majoriteten av musikerna Àr inte vÀlbestÀllda utan arbetar nÀr de fÄr bokningar. Detta Àr en grupp som sÀllan helt kan leva pÄ sin musik.
  41. Kemikalieskatt pÄ elektronikvaror
    Kan leda till bĂ€ttre nyttjande av miljövĂ€nligare rĂ„varor i produktionen – i Sverige. Gör dessa varor dyrare och mindre konkurrensvĂ€nliga.

DÄ vallöften inte gÀller kan vi tyvÀrr inte heller vara sÀkra pÄ vad som hÀnder med följande förslag:

  1. – Fastighetsskatt för smĂ„hus
  2. – Återinförd arvsskatt
  3. – Återinförd förmögenhetsskatt
  4. – Helt avskaffat RUT-avdrag
  5. – Helt avskaffat ROT-avdrag
  6. – Höjd bolagsskatt
  7. – Höjd fastighetsskatt pĂ„ vattenkraft

Det Àr inte svÄrt att se hur detta kan pÄverka Sverige negativt. Att inte regeringen inser detta Àr djupt problematiskt.

Magdalena Andersson Ă€r inte trovĂ€rdig

I söndagens Agenda var finansminister Magdalena Andersson (S) gĂ€st och skulle tala om överskottsmĂ„let – eller rĂ€ttare sagt avgĂ„ngen frĂ„n detta mĂ„l. Hennes framtrĂ€dande gav ett oerhört osĂ€kert intryck dĂ€r större delen av intervjun gick ut pĂ„ att berĂ€tta hur allting Ă€r Moderaternas fel, egentligen.

Alla minns nog hur Andersson berÀttade hur ladorna Àr tomma och reformutrymmet minimalt, i det land som tillhör toppsiktet av stabila ekonomier i Europa under en global finanskris. Detta bör man pÄminna om nÀr andra pekar pÄ den lÄga tillvÀxt vi haft de senaste Ären. Vi har haft en tillvÀxt och sÀnkt statsskuld i en tid dÀr mÄnga lÀnder hamnat i motsatt situation. 

Nu menar Magdalena Andersson att ladorna inte Àr sÄ tomma ÀndÄ, de Àr till och med sÄ fulla att vi inte behöver ett överskottsmÄl lÀngre. Ett överskottsmÄl syftar till att bygga en buffert inför kommande lÄgkonjunkturer eller oförutsedda utgifter. En buffert som ska fungera som krockkudde om nÄgot hÀnder.

Fast ÀndÄ inte. Magdalena Andersson menar samtidigt att eftersom Alliansen redan har tömt ladorna sÄ behöver man inte ha ett överskottsmÄl lÀngre. De klarade inte av att nÄ det, och Andersson sjÀlv berÀttar att det inte kommer att nÄs inom en överskÄdlig framtid. Eftersom de inte klarar av att nÄ mÄlet sÄ Àr det lika bra att ta bort det. Förvirrande.

Utöver det lovade Andersson att överskottsmÄlet skulle vara kvar. Detta som nu hÀnder Àr exakt det som f.d. finansminister Anders Borg (M) varnade för. TyvÀrr valde mÄnga att inte lyssna.

Anderssons slarviga anklagelser om att allt Àr Moderaternas och Alliansens fel Àr beklÀmmande och förtar mycket av det förtroende som fanns kvar för henne. EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) formulerade sig vÀl efter söndagens Agenda:

”Å ena sidan vill hon hĂ€vda att ekonomin underminerats av alliansen. Mot detta stĂ„r att Sverige Ă€r det enda landet i EU som för varje Ă„r frĂ„n 2006 till 2014 minskat statsskulden, ner till nivĂ„er som Ă€r unikt lĂ„ga i Europa och i vĂ€rlden.

Å andra sidan vill hon hĂ€vda att de offentliga finanserna nu Ă€r i en sĂ„dan ordning av stabilitet att man inte lĂ€ngre behöver det mĂ„l som har lett till att vi har unikt stabila offentliga finanser i Europa.

Å tredje sidan menar hon att alliansen visserligen underminerat och förött de offentliga finanserna samtidigt som allting nu Ă€ndĂ„ ser lite bĂ€ttre ut Ă€n för ett halvĂ„r sedan vilket gör att hon av det skĂ€let anser att överskottsmĂ„let kan avskaffas.

Å fjĂ€rde sidan menar hon att hon under tiden i finansdepartementet har sett hur mycket vĂ€rre det Ă€r stĂ€llt med de offentliga finanserna Ă€n vad hon trodde i höstas, dĂ„ ladorna var tömda men Ă€ndĂ„ inte sĂ„ tömda som hon trodde dĂ„ eftersom de Ă€r lite mindre tömda Ă€n vad det sĂ„g ut för henne dĂ„.

Å femte sidan vill hon nu skapa stabilitet i de offentliga finanserna genom att hĂ„lla kontroll pĂ„ utgifterna genom att förĂ€ndra mĂ„let sĂ„ att utgifter och underskott kan ökas eftersom det Ă€r svĂ„rt för henne att hĂ„lla mĂ„let, och det var det ju Ă€ndĂ„ för alliansregeringen ocksĂ„ Ă€ven om, som sagt, ladorna inte var sĂ„ tömda och de offentliga finanserna sĂ„ stabila att man inte behöver det mĂ„l som har gjort dem stabila.”

Det Àr en mörk stund för svensk politik, som inte kommer göra annat Àn spÀ pÄ det politikerförakt som redan har brett ut sig. En politiker i en av de högsta positionerna försöker rÀttfÀrdiga att göra tvÀrtom det hon lovade för bara ett halvÄr sedan, som skyller ifrÄn sig pÄ andra och som hellre pekar pÄ vad den förra regeringen misslyckades med istÀllet för att stÄ upp för sin egen politik.

Ladorna Àr mindre tomma nu Àn för ett halvÄr sedan, sÀger Magdalena Andersson.

Den sittande regeringen har inte gjort nĂ„gra större reformer alls, förutom att flagga för höjda skatter och avgifter – och regerar just nu pĂ„ en alliansbudget.

Intressant uttalande.

Regeringen letar med stor energi efter fler skatter att införa/höja

Att den sittande regeringen gillar att beskatta allt som gĂ„r att beskatta har nog inte gĂ„tt nĂ„gon förbi, oavsett om man anser att alla kan bidra lite till eller inte. Men med tanke pĂ„ hur vallöftena sĂ„g ut innan valet har regeringen inget annat alternativ – valflĂ€sket mĂ„ste finansieras.

Den 31 mars ska utredningen ”ÅtgĂ€rder mot höga partikelhalter i tĂ€tort” presenteras. Den förvĂ€ntas presentera en sĂ€rskild skatt pĂ„ dubbdĂ€ck. Detta medför flera problem som borde vara sjĂ€lvklara.

För det första Àr ofta dubbdÀck nödvÀndiga om man bor utanför tÀtorten och tvingas pendla in till stÀderna. För det andra har dubbdÀck en kraftigt trafiksÀkerhetshöjande effekt nÀr det rÄder blixthalka pÄ vÀgarna, vilket det kan göra i alla delar av landet. En skatt pÄ dubbdÀck kommer att fÄ negativa effekter pÄ trafiksÀkerheten.

Den lösning som finns idag med utvalda, dubbfria, vÀgar fyller funktionen utmÀrkt sÄ lÀnge kontroller utförs. Detta Àr endast en skattehöjning i mÀngden som regeringen vill införa.

Bostadsminister Mehmet Kaplan (S) passar pÄ att ge en kÀnga till smÄhusÀgarna ocksÄ. Han har tidigare fÄtt kritik för att vara för passiv nÀr behovet av bostÀder, stora som smÄ, Àr enormt. Men istÀllet för att lÀgga energin pÄ att lösa bostadskrisen har Kaplan gett LantmÀteriet i uppdrag att utforma en normaltaxa för gatukostnader.

Detta kommer att innebÀra att smÄhusÀgare i hela landet att tvingas betala hundratusentals kronor för nya och upprustade kommunala gator framöver, utan att ha sÀrskilt mycket att sÀtta emot. För det Àr precis det gatukostnader handlar om. I kommuner som Nacka och Huddinge Àr detta ett stort problem  för enskilda.

i SvD den 21 februari tar VillaÀgarnas förening upp detta problem och formulerar det mycket vÀl:

”Innan beslut om gatukostnader kan fattas mĂ„ste kommunen samrĂ„da med de smĂ„husĂ€gare som ska betala. Föga förvĂ„nande gör smĂ„husĂ€garna inte vĂ„gen nĂ€r kommunen vill att de ska betala 250 000 kr eller mer för vĂ€garna. TvĂ€rtom blir frĂ„gan lĂ€tt infekterad, vilket verkar avhĂ„llande.

DÀrför Àr förslaget om en kommunal taxa listigt.

Det fiffiga Àr att kommunen dÄ inte behöver samrÄda med berörda smÄhusÀgare för att kunna ta ut gatukostnader i ett visst omrÄde.

UpplĂ€gget innebĂ€r att kommunen genom att införa en ”taxa” fattar ett principbeslut om att ta ut gatukostnader och om hur det ska gĂ„ till. Det fiffiga Ă€r att kommunen dĂ„ inte behöver samrĂ„da med berörda smĂ„husĂ€gare för att kunna ta ut gatukostnader i ett visst omrĂ„de.  För alla beslut Ă€r ju redan fattade i och med att taxan godkĂ€ndes. Den enskilde blir fullstĂ€ndigt överkörd.

NÀr Kaplan och regeringen nu ger LantmÀteriet i uppdrag att utforma en normaltaxa för gatukostnader sÄ ser de alltsÄ till att kommunerna fÄr det verktyg som behövs för att enkelt kunna vÀltra över gatukostnader pÄ villaÀgare i hela landet.

I övrigt stĂ„r det med regeringsbeslutet klart att Kaplans mĂ„l för samhĂ€llsplaneringen Ă€r rent snack.  Regeringen vill ha ett regelverk som ”pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt tillgodoser kraven pĂ„ effektivitet samtidigt som rĂ€ttssĂ€kerhet och medborgerligt inflytande sĂ€kerstĂ€lls”.

Jo, en kommunal taxa Ă€r förvisso effektiv för kommunerna, men  möjligheten till ”rĂ€ttssĂ€kerhet och medborgerligt inflytande” kan landets smĂ„husĂ€gare i fortsĂ€ttningen fetglömma. ”

Det sistnĂ€mnda angĂ„ende ”medborgerligt inflytande” Ă€r intressant. Det Ă€r inte en nyhet att de rödgröna anser att staten vet bĂ€st. Det Ă€r dĂ€rför de försöker begrĂ€nsa mĂ€nniskors valfrihet sĂ„ gott de kan, men fĂ„r det att verka som om de verkligen bara vĂ€rnar om folket. Deras hetsjakt mot vinster i vĂ€lfĂ€rden Ă€r ett praktexempel pĂ„ detta.

Dessa tvÄ skatter/avgifter kommer att, tillsammans med alla andra pÄlagor, att bli en kostsam affÀr för det svenska folket. Ta detta tillsammans med deras arbetsfientliga politik och vi har ett tÄg som Äker med hög hastighet in i bergsvÀggen.

Ingen har vÀl glömt nÀr moderaten Fredrik Reinfeldt sa att svenskarna mÄste arbeta lÀngre sÄ blev det ett fruktansvÀrt liv men nÀr socialdemokraten Magdalena Andersson blivit finansminister och sÀger samma sak hörs inte ett ljud i protest.

Andersson gÄr dessutom lÀngre Àn vad Reinfeldt gjorde. I en intervju i Dagens Industri i onsdags drog hon fram USA som ett positivt exempel:

”Vi behöver fĂ„ en annan mental syn pĂ„ Ă„lder i Sverige och sluta Ă„ldersdiskriminera. I USA ses man till exempel oftare som erfaren, inte gammal nĂ€r man Ă€r 65 Ă„r.”

SÄ lÄngt gick inte moderaten Reinfeldt. Han sa:

”Det krĂ€vs att vi jobbar lite mer och lite lĂ€ngre upp i Ă„ren för att klara vĂ„ra vĂ€lfĂ€rdsambitioner. Det kommer att vara individuellt. Det kommer inte att vara samma svar för alla mĂ€nniskor, för vĂ„ra förutsĂ€ttningar ser olika ut.”

Den politik som just nu förs Àr bÄde hycklande och skadlig för Sverige. Men frÄgan Àr om de som kan pÄverka kommer att ta sitt ansvar för att fÄ ut detta, eller hÄller de den rödgröna regeringen om ryggen?

Regeringen förhalar de riksdagsbeslut de inte vill genomföra

Att regeringen tvingas styra med Alliansens budget Àr ingen nyhet och har nog inte gÄtt mÄnga förbi. Detta betyder att fram till att nÀsta budget röstas igenom Àr de förpliktigade att föra en ekonomisk politik de egentligen inte stÄr för. Detta skall dock inte pÄverka beslutsfattandet dÄ det Àr ett majoritetsbeslut och demokrati rÄder.

Idag Àr det 26 dagar sedan Ärsskiftet. Meningen var att arbetsgivaravgiften för unga skulle sÀnkas den 1 januari, precis som budgeten sÀger. Det finns ett fÀrdigskrivet förslag som bara behöver implementeras och borde ha varit fÀrdigförhandlat innan jul.

Som bekant Àr detta förslag nÄgot som regeringen (S och Mp) inte Àr intresserade av, tvÀrtom vill de höja arbetsgivaravgiften för unga istÀllet. Detta har resulterat i att regeringen förhalar genomförandet av sÀnkningen. Helst skulle de vilja avvakta till nÀsta budget dÄ de kan höja den istÀllet.

Detta Àr nÄgot Annie Lööf (C) har reagerat kraftigt mot i Dagens Industri. Hon skriver bland annat:

”Stefan Löfvens regering har medvetet dröjt med att genomföra beslut som den har fĂ„tt riksdagens uppdrag att verkstĂ€lla. NĂ€r den har valt bort att genomföra den redan beslutade sĂ€nkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar under 23 Ă„r sĂ„ Ă€r det ungdomarna och företagen som drabbas.

Nu försöker finansministern rÀdda ansiktet genom att lÀgga över frÄgan i företagens knÀ och hÀvda att det blir bÀttre för alla parter om kostnaderna för att driva företag i Sverige chockhöjs (Di Debatt 22/1). Det Àr högst anmÀrkningsvÀrt att regeringen sÄ öppet vÀljer att driva pÄ för en ÄterstÀllarpolitik som inte gÄr att sammanfatta som annat Àn direkt jobbfientlig.

Magdalena Andersson har rĂ€tt i att de olika turerna kring arbetsgivaravgifterna innebĂ€r stora omsvĂ€ngningar för företagen. Dock Ă€r ansvaret för detta uteslutande hennes och regeringens. Hade regeringen fullföljt den politik den blev Ă„lagd av riksdagen att föra redan vid Ă„rsskiftet, efter att de inte lyckats fĂ„ igenom sin egen budget, hade situationen varit en annan.”

Detta Àr inget man ens behöver diskutera. Har ett beslut fattats av en majoritet skall det följas. Att förhala nÄgot av den basala anledningen att man inte vill göra det Àr odemokratiskt och pÄ snudd till föraktfullt mot vÀljarna. Detta skulle inte ske om det hade varit en rödgrön budget, dÄ hade besluten varit fattade i tid.

Återigen kan man fundera pĂ„ hur följande Ă„tgĂ€rder ska leda till fler arbeten:

  1. Dubbla arbetsgivaravgiften för unga
  2. LÀgga pÄ en sÀrskild löneskatt pÄ Àldre som vill arbeta efter 65 Är
  3. Höja inkomstskatten för medelinkomsttagare – leder bland annat till att dessa fĂ„r mindre pengar att spendera och spara.
  4. Kraftigt reducera RUT-avdraget, t.ex. helt ta bort möjligheten till att fÄ subventionerad lÀxhjÀlp. De företag som tillhandahÄller denna tjÀnst anstÀller till mycket stor del studenter som vill arbeta extra och fÄ sitt första jobb och merit pÄ sitt CV.

Detta Àr endast ett axplock av de beslut som kommer att genomföras. Det Àr inte att föra en jobbvÀnlig politik. Att vi har en alliansbudget under 2015 mildrar slaget pÄ arbetsmarknaden, men underlÀttas inte av att Löfven förhalar genomförandet av besluten.

Dessutom har det nog gÄtt fÄ förbi hur regeringen var emot Förbifart Stockholm, vilket ledde till en lÄng försening med en nota pÄ över 100 miljoner av skattebetalarnas pengar.

Är detta en statsminister som tar ansvar? Som samarbetar? Som visar att han Ă€r pĂ„litlig och genomför utlovade reformer sĂ„ fort som möjligt för att inte slösa pĂ„ skattebetalarnas pengar?

Eller Àr detta en statsminister som försöker ge sken av samarbetsvilja men bakom fasaden Àr mer intresserad av att föra sin egen politik oavsett beslutsfattande och framför allt behÄlla sin post som statsminister?

Socialdemokraterna Ă€r kritiska till sina egna förslag, men inte av den sjĂ€lvklara anledningen

För nÄgra dagar sedan gick arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ut i media och berÀttade att det finns tveksamheter gÀllandes trainee-jobben, om de verkligen Àr rÀtt ÄtgÀrd för att fÄ unga i arbete.

”Är traineejobben en bra modell, behöver den modifieras pĂ„ nĂ„got sĂ€tt eller Ă€r det nĂ„got annat som krĂ€vs för att vi ska fĂ„ en ordnad generationsvĂ€xling i vĂ€lfĂ€rden? Det Ă€r den dialogen vi för nu”, sĂ€ger Ylva Johansson till Svenska Dagbladet.

Även Stefan Löfven har indikerat att han Ă€r beredd att ge upp trainee-jobben med motiveringen att han Ă€r beredd att diskutera andra Ă„tgĂ€rder som kan leda till lika mĂ„nga arbeten för unga. (Dagens Nyheter 18/12 – 2014)

Detta lĂ„ter vid en första anblick som att regeringen har insett att trainee-jobb inte Ă€r en hĂ„llbar lösning. Men till att börja med fĂ„r man inte glömma vad Ylva Johansson svarade nĂ€r Hanif Bali (M) frĂ„gade om hur mĂ„nga procent regeringen rĂ€knar med ska ha full sysselsĂ€ttning eller vara i studier genom bland annat trainee-jobben. Johansson svarade att Bali ”borde se till verkligheten, inte till vallöften”. Med andra ord har trainee-jobben aldrig varit mer Ă€n valflĂ€sk för att locka röster.

Vidare har det blivit alltmer tydligt att detta Ă€r ett förslag som bryter mot EU:s lagar om statsstöd. Det Ă€r inte möjligt, enligt gĂ€llande regler, att till 100% subventionera lönerna. Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt till TT, DN, DI m fl media att lönen för dessa traineejobb ska ”fullt ut finansieras av staten”. Lönerna ska dessutom vara i nivĂ„ med kollektivavtal. Detta Ă€r med andra ord 32 000 personers löner som till 100% ska betalas av skattebetalarna.

Riksdagens UtredningstjÀnst (RUT) har lÄtit göra en juridisk utredning av det Socialdemokratiska förslaget. RUT drar i sin utredning slutsatsen att högst 50 procents subvention av lönen Àr tillÄten enligt EU:s statsstödsregler, och i enlighet med de rÀttsfall som domstolen avgjort under senare Är. (RUT PM Dnr 2014:1265).

Om Socialdemokraterna struntar i regelverket kommer i slutÀndan EU-domstolen att döma kommuner och landsting att Äterbetala 50 procent av stödet till staten. Det lÀr dÀrför bli fÀrre kommuner som Àr pigga pÄ att ta emot traineer. Den absolut mest omfattande ÄtgÀrden i Socialdemokraternas 90-dagarsgaranti riskerar dÀrmed att falla mer eller mindre platt till marken.

Detta ska dock lösas genom att Ylva Johansson för dialog med kommunerna. Det ska tydligen leda till att, om trainee-jobb införs, att de tvÄngsrekryterade ungdomarna kommer trivas och att de som tvingas agera mentorer fortfarande hinner med sina vanliga arbetsuppgifter utan att bli mer stressade.

Kritiken som kommer mot denna Ă„tgĂ€rd har sĂ„ledes ingenting med att de inte tror att trainee-jobb Ă€r rĂ€tt vĂ€g att gĂ„. Anledningen till varför de öppnar för alternativ Ă€r helt enkelt vetskapen att Ă„tgĂ€rden Ă€r olaglig och inte kommer gĂ„ igenom i EU. Genom att visa ”vĂ€lvilja” om att diskutera Ă€mnet slipper de göra en pudel och kan visa sig storsinta som slĂ€pper en hjĂ€rtefrĂ„ga i ren samarbetsvilja och utstrĂ€ckta hĂ€nder.

Det Àr mycket intressant att följa den Socialdemokratiska tankegÄngen, och funderingen gnager: finns det inga i de egna leden som inser detta? Ser vÀljarna Löfven som en fantastisk förhandlare genom detta, eller Àr de tillrÀckligt kÀllkritiska att de faktiskt ifrÄgasÀtter de konstigheter som gÄng pÄ gÄng presenteras frÄn regeringen?

Löfvens hand Ă€r utstrĂ€ckt men visar stopp

Stefan Löfven pÄstÄr att han strÀckt ut handen och bett om samarbete sedan valresultatet. Att det Àr Alliansen som har avvisat alla försök till blocköverskridande överenskommelser och att ansvaret ligger hos dem.

Granskar man Löfvens ord i samband med hans handlingar ser man dÀremot ett annat mönster. Ett mönster som visar pÄ en utstrÀckt hand med lÄngfingret uppe. 

Det samarbete han pratar om, som frÀmst riktat sig till Centerpartiet och Folkpartiet Àr ett samarbete dÀr han ber dem om att svika sina vÀljare och börja föra en politik som pÄ mÄnga vis gÄr emot flera av deras kÀrnfrÄgor. Han presenterade sin samarbetsregering snabbt, en historiskt svag regering tillsammans med Miljöpartiet. Stefan Löfven lÀmnade VÀnsterpartiet utanför regeringen, med baktanken att detta skulle underlÀtta för de blocköverskridande överenskommelser han planerat.

VÀnsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt blev mycket upprörd och menade att frÄn och med nu (efter regeringsförklaringen) var V ett oppositionsparti och Àmnade Àven lÀgga fram en egen budget.

Stefan Löfven anvĂ€nder sig dessutom av en tvivelaktig retorik dĂ€r han alltid refererar till Alliansen som ”de borgerliga partierna”. Borgare Ă€r ett ord som anvĂ€nds av mĂ„nga pĂ„ ett nedsĂ€ttande vis, och för att visa lite respekt borde han anvĂ€nda benĂ€mningen Alliansen. Det Ă€r samma respekt som gjorde att Alliansen kallade V, S och Mp för de rödgröna istĂ€llet för oppositionen – detta görs Ă€ven i de kommuner dĂ€r Alliansen styr – eftersom ”opposition” inkluderar SD och man tog hĂ€nsyn till att de inte borde placeras i samma fack. TrĂ„kigt nog Ă€r detta retoriskt genomtĂ€nkt för att nöta in ordet borgare och pĂ„minna om den negativa klang det hade förr. Att sĂ€ga Alliansen lĂ„ter mindre farligt.

En – mycket kort – tillbakablick visar pĂ„ flera situationer som Stefan Löfven beslutat om som i princip omöjliggör ett blocköverskridande samarbete.

  • Löfven hĂ„ller tillsammans med V en presskonferens om vinster i vĂ€lfĂ€rden med ett tonlĂ€ge som andas mer kommunism Ă€n medborgarinflytande.

Mer om vinster i vÀlfÀrden finns att lÀsa i ett Àldre inlÀgg hÀr.

  • Enligt anvisning frĂ„n V lĂ€gger Löfven fram en proposition om slopat vĂ„rdval, som sĂ„gas av LagrĂ„det och Ă„terkallas.

BÄde C och Fp arbetar aktivt för individens frihet och övertygelse att mÀnniskan pÄ mÄnga sÀtt vet bÀst sjÀlv, utan inblandning av staten.

  • Regeringen lovar att friskoleöverenskommelsen ska ligga fast, men kort dĂ€refter dras den tillbaka.

Den drogs tillbaka knappt tvÄ veckor efter valnatten i september.

  • Byggandet av Förbifart Stockholm lĂ€ggs pĂ„ is till 1 maj 2015. S ger en beskrivning av konsekvenserna av beslutet. MP en annan.

S menade att Förbifarten inte Àr en förhandlingsfrÄga medan Mp och V vill stÀnga ner arbetet. FrÄgan skickas till Stockholm, trots att Förbifarten pÄverkar en mycket större del av Sverige. Mer om hans löfte om att inte förhandla om Förbifarten finns hÀr.

  • Regeringen öppnar genom ett regeringsbeslut för en stĂ€ngning av Bromma flygplats, nĂ€r över 20 procent av kontraktstiden Ă„terstĂ„r.

Alla allianspartier Àr mÄna om att Bromma Flygplats blir kvar och pÄpekar vikten flygplatsen har nationellt, inte enbart för Stockholm. Mer om problematiken att stÀnga Bromma kan lÀsas hÀr.

  • Utrikesminister Margot Wallström uttrycker sig oförsiktigt om svenska folkets rĂ€dsla för Vladimir Putin. Regeringen stĂ€nger dörren till Nato. Och beslutar att erkĂ€nna Palestina som stat utan att först ta upp det i UtrikesnĂ€mnden.

Fp vill att vi gÄr med i Nato, alla partier Àr överens om att ett nÀra samarbete Àr viktigt. Genom att pÄpeka en pÄstÄdd rÀdsla för Putin spelar man honom i hÀnderna

  • Stefan Löfven visar dĂ„ligt handlag inför sitt första toppmöte i Bryssel och orsakar förvirring i riksdagens EU-nĂ€mnd.

NÀr Löfven sedan skulle presentera de klimatmÄl som han ville ha mandat för i EU-nÀmnden uppgav han direkt de lÀgsta siffrorna han kunde tÀnka sig gÄ med pÄ, men Ängrade sig mitt i och nÀmnde de siffror han tÀnkte pÄ frÄn början. Detta ledde till att flera ledamöter blev förvirrade av vad statsministern faktiskt bad om mandat för och VÀnsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt fick be om en paus för att tala Löfven till rÀtta. Skadan var dock redan gjord och han tvingades Äka till Bryssel och föra den politik som mer var pÄ Alliansens linje.

NÀr Sverige stod vÀrd för nordiska rÄdets möte i Stockholm, rÄkade Stefan Löfven glömma vad den estniska utrikeshandelsministern heter (Anne Suling) och bad att fÄ ett papper pÄ det. Detta efter att först ha rÀknat upp nÄgra namn och sedan genant fastna pÄ Estland. (Politikdelen.com)

  • Socialdemokraterna bjuder pĂ„ eget bevĂ„g in MP till den blytunga Pensionsgruppen, dĂ€r alliansen och S har gĂ„tt ed pĂ„ att vara överens om vartenda kommatecken som rör arbetet med pensioner.

NÀr sedan S vÀgrar att ta tillbaka inbjudan lÀmnar de andra mötet i protest mot att S bryter den överenskommelse som legat i mÄnga Är.

  • Finansminister Magdalena Andersson svartmĂ„lar mot bĂ€ttre vetande svensk ekonomi och upprepar orimliga utsagor hela hösten.

Magdalena Andersson har gÄng pÄ gÄng visat pÄ en mörk bild av den svenska ekonomin, med tomma lador och avdukade bord. Andersson hade Àven tankar pÄ att avveckla det Finanspolitiska RÄdet med motiveringen att de bara behövdes för att granska en borgerlig ekonomi, inte en socialdemokratisk.

Det har blivit vĂ€ldigt tydligt att ladan Ă€r helt tom. Det Ă€r inget dukat bord vi kommer till – det Ă€r helt avskrapat. FrĂ„gan Ă€r om ens bordet stĂ„r kvar

Detta sade Magdalena Andersson till DN. Mer om utspelen gÄr att lÀsa hÀr.

  • Marginalskatterna höjs i S–MP-budgeten trots att de lovat att inte höja skatten pĂ„ arbete och trots att det inte skulle ge nĂ„gra extra statsinkomster att tala om.

Enligt Laffer minskar skatteintÀkterna om man sÀtter skattenivÄn högre Àn denna optimala punkt, trots att skattekvoten ökar. Denna minskning beror pÄ ökade incitament att undvika skatt eller minskade incitament att förvÀrvsarbeta. Mer om detta gÄr att lÀsa hÀr.

Lafferkurvan

 

 

Detta Àr ett axplock av de saker regeringen hunnit Ästadkomma under sina första mÄnader vid makten och menar i samma andetag att de har en utstrÀckt hand till Alliansen. Det Àr inte mÀrkligt att det ses som provocerande nÀr Löfven sÀger en sak och sedan gör en helt annan tillsammans med först Mp och senare V. Att Allianspartierna inte kÀnner förtroende för Löfvens regering blir nÀstan en sjÀlvklarhet och nÀr Löfven dÄ gÄng pÄ gÄng berÀttar att han vill samarbeta, att handen Àr utstrÀckt, dÄ blir det inte mer Àn ytterligare provocerande eftersom det inte Àr mer Àn ett spel för galleriet. UtÄt sett vill han ses som en öppen statsminister som vill bryta upp blockgrÀnserna och föra en bred politik, men hans handlingar visar pÄ motsatsen.

Detta Ă€r inte mer Ă€n en ursĂ€kt för det misslyckande han stĂ„r inför. Det misslyckande som leder till ett nyval – som dĂ€rutöver inte Ă€r nĂ„gonting annat Ă€n hans sista chans att klamra sig fast vid makten.

Han meddelade redan innan budgetomröstningen att han inte kunde tÀnka sig att sitta kvar och administrera nÄgon annans budget, vilket innebÀr att han lovade att avgÄ om Alliansens budget vann. (Dagens Nyheter 2/12)

Jag tÀnker inte ­administrera nÄgon annans budget, det vore korkat helt enkelt

Nu vann Alliansens budget och om Stefan Löfven vinner valet kan han lÀgga fram nya förslag, men dessa kan trÀda i kraft tidigast i juli. Förslag som kostar mycket pengar att genomföra kan inte börja gÀlla förrÀn vid Ärsskiftet 2015/2016 om de ska finansieras. Hur det Àn blir i mars mÄste Stefan Löfven administrera en alliansbudget, vilket han innan omröstningen meddelat att han vÀgrade göra.

 

Förbifarten Ă€r nu stoppad, men kostar fortfarande stora summor

Stockholms handelskammare har berÀknat den totala samhÀllsekonomiska kostnaden för förseningen till 2 miljarder kronor.

 

Det betyder att stoppet kostar skattebetalarna ungefÀr 4 miljoner kronor om dagen och att det Àr tur att skatterna höjs för att finansiera denna kostsamma paus.

 

Anledningen till att Förbifarten kostar pengar medan arbetet stÄr stilla Àr mÄnga. Bland annat handlar det om redan skrivna kontrakt med entreprenörer som fÄr betalt oavsett om arbetet fortskrider eller inte, dessutom finns en överhÀngande risk att de stÀmmer staten för avtalsbrott dÄ de har knutit upp mycket resurser i arbetet kring förbifarten som nu stÄr stilla.

 

Dessutom finns det mycket som inte kan lÀmnas liggande. HÄl mÄste tÀppas igen, det mÄste snyggas upp och ledningar som redan hÄller pÄ att dras om mÄste fÀrdigstÀllas.

 

I Dagens Industri gĂ„r det att lĂ€sa Regeringens order att avbryta projektet fĂ„r konsekvenser för en hel bransch. Bolag som Skanska, Peab och NCC har stora arbetslag sysselsatta med att rĂ€kna pĂ„ entreprenader i miljardklassen som nu skjuts fram. KĂ€nnbart blir det ocksĂ„ för de bolag som redan arbetar med bygget. ÅF Ă€r ett av dem och kostnaderna för teknikkonsultens arbeten Ă€r redan över 200 miljoner kronor. Bolaget fortsĂ€tter dock tills vidare med arbetet och det rĂ„der en stor förvirring vad som egentligen gĂ€ller. Det finns ocksĂ„ en rad arbeten som inte gĂ„r att frysa trots regeringens beslut. Dit hör bland annat omfattande omdragningar av vattenledningar som nu pĂ„gĂ„r för omkring 200 miljoner kronor.

 

Detta Àr inte att ta ansvar för Sveriges ekonomi eller att finansiera allt krona för krona, vilket Magdalena Andersson upprepar sÄ ofta att man kan tro att hon gÄtt som trainee bredvid Anders Borg. Det Àr ett slöseri med skattebetalarnas pengar och försenar ett viktigt infrastrukturarbete som behöver fÀrdigstÀllas omgÄende.

 

Men förbifarten Àr ju inte förhandlingsbar, det lovade S innan valet.